Tung morgon
Idag vaknade jag med brutal ångest runt 08.30. Jag brukar inte vakna med ångest, och jag brukar inte heller vakna av mig själv vid den tiden. Låg kvar i sängen en stund innan jag klev upp och drack kaffe. Försökte äta frukost, men jag mådde fysiskt illa av ångesten. Jag satt där vid tvn med brännande ångest och visste inte vart jag skulle göra av mig själv. Till slut tog jag Lergigan och Iktorivil och tänkte lägga mig i sängen och lyssna på musik. Istället tvingade jag ut mig själv på en promenad. Det blev en ganska långsam 25 minuters promenad. Första 10 minutrarna fick jag nästan tvinga mina ben att röra sig. Jag ville bara tillbaka till sängen. Men jag gick hela rundan jag tänkt gå, och när jag kom in kändes det lite bättre. Även om mycket ångest finns kvar är jag stolt över mig själv för att jag tvingade mig själv att gå ut och gå när jag bara ville ligga kvar i sängen. Det är sådant som kommer gör mig starkare. Att inte ge efter för känslor och tankar.
Nu ska jag hoppa in i duscken och börja göra mig i ordning för att åka ner på stan och träffa en kompis. Det ska bli trevligt. Vi hörs, hejdå!